fineass

3 år av sorg och saknad

Idag är en dag som var en väldigt jobbig dag för exakt tre år sen. Mamma ringde 17:48 och sa att pappa hade dött, min pappa som alltid sken som en sol, min pappa som alltid klantade sig men gav ändå aldrig upp, min pappa som sa att mitt motto var "gör inte idag det du kan göra en annan dag", min pappa som snodde mobilen uppochner första gången det ringde på nya telefonen, min pappa som levde för sitt jobb, min pappa som ville vårat bästa, min pappa som alltid hade funnits nära till hands var borta. Min pappa hade sex barn och jag var hans tredje. Han var 36 år äldre än mig, men han borde ha fått minst 20 år till. Tänk alla barnbarn han inte får träffa, han får inte träffa Jonas eller mina syskons framtida kärlekar. Men jag måste iallafall säga att jag är glad att vi fick så många år med han som vi nu fick. Han var med mig i 20 år och det är jag glad för.

Tre år har gått fort men samtidigt så känns det som om det var nyss han fanns här med oss. Tre år utan pappa, tre år då mycket har hänt, både bra och dåligt. Jag önskar att han hade fått träffa Jonas och jag önskar att han hade fått veta hur bra jag har det nu : ) Saknar dig pappa! Vila i frid.

La mig på soffan en stund ikväll, men pappas foto framför mig och tårarna rann och ville inte sluta, allt som varit den senaste tiden kom ifatt mig och jag kände mig så liten. Tur att jag hade Jonas nära så att jag blev stor igen : )

Nu ska jag sova. Helt slut. Godnatt

Lisa, vi tror att din kära pappa ler från sin himmel. Han vet att du har det bra.

Kram svärfars.

RIP